Mats Löfström

Kiitos, arvoisa puhemies! Ja kiitos, ministeri. Hyvä esitys. Ärade fru talman! Den digitala plånboken, som handlar om att komplettera lagstiftningen kring EU:s eIDAS-förordning och införandet av en europeisk digital identitetsplånbok, ska fungera som ett verktyg där användaren kan lagra och använda olika former av elektroniska identitetsuppgifter, såsom digitalt identitetsbevis, elektronisk identifiering och elektroniska underskrifter. I ett samhälle där allt fler tjänster sker digitalt är detta en viktig och välkommen utveckling. Ärade talman! Det är särskilt positivt att lösningen bygger på befintliga identiteter och möjliggör gränsöverskridande användning. Det innebär till exempel att ett identitetsbevis från ett annat EU-land, såsom ett svenskt ID, kan kopplas till systemet och användas i olika e-tjänster. Det underlättar rörligheten och tillgängligheten till digitala tjänster inom unionen och kan göra det enklare för människor att studera, arbeta och använda myndighetstjänster i andra medlemsländer. För en gränsregion som Åland, där nästan 10 procent av Ålands befolkning är svenska medborgare, och med tusentals ålänningar i Sverige, är alla åtgärder som kan riva den här typens digitala gränshinder viktiga. Arvoisa puhemies! Samalla on tärkeää, että järjestelmä perustuu vahvaan luottamukseen. Siksi on keskeistä, että tunnistautuminen todennetaan korkean varmuustason vaatimusten mukaisesti. Yhtä tärkeää on varmistaa toiminnan läpinäkyvyys muun muassa asettamalla avoimen lähdekoodin vaatimuksia ja ottaa samalla huomioon turvallisuusnäkökohdat silloin, kun poikkeuksia tarvitaan. Myönteistä on myös se, että sähköinen allekirjoitus olisi yksityishenkilöille maksutonta, koska digitaalisten palveluiden tulee olla kaikkien käytettävissä. Ärade talman! Jag hoppas också att den här reformen kan bidra till att lösa vissa konkreta gränshinder. Ett exempel är de problem som uppstår när man ska sköta ärenden eller få utbetalningar från ett annat land, till exempel pension från Sverige, där identifieringen i dag ofta är kopplad till nationella system. Det här berör tusentals finländare. Eftersom lagstiftningen är bindande för alla EU-länder kommer även Sverige att behöva genomföra den. Förhoppningsvis innebär det också att man där rör sig bort från att enbart vara beroende av lösningar som nationellt bank-ID i Sverige och i stället utveckla lösningar som fungerar inom det europeiska systemet. En barndomsvän som har fått barn berättade förra veckan — han jobbar på ett svenskflaggat fartyg men bor på Åland — att det är svårt att komma åt föräldraledigheten på grund av att man inte har någon elektronisk inloggning i det svenska systemet. De här sakerna måste lösas. Det här är vanliga problem som är otroligt viktiga för många medborgare. Arvoisa puhemies! Digitaalisen identiteetin lompakko on askel kohti toimivampaa digitaalista Eurooppaa, jossa ihmiset voivat helposti käyttää palveluja rajojen yli, ja toivon, että se voi auttaa vähentämään monia yhä olemassa olevia rajaesteitä. Samalla moni asia on riippuvainen siitä, kuinka hyvin jäsenvaltiot panevat lainsäädäntöä toimeen käytännössä. — Kiitos.

Tack, ärade fru talman! Elektronisk delgivning kan göra myndighetsprocesser smidigare, snabbare och mer kostnadseffektiva, men kan också leda till problem för dem som inte är digitalt vana. När man nu prioriterar elektronisk delgivning måste man minnas att reformen utgår från medborgarnas behov, inte enbart från myndigheternas. Därför är det viktigt att utvärdera reformen efter att den kommit i kraft samt vid behov göra ändringar ifall det uppkommer problem. Målsättningen med reformen är att spara pengar, vilket naturligtvis är viktigt för att trygga den offentliga ekonomin, men det får inte bli på bekostnad av servicens funktionsduglighet. Ärade fru talman! Grundlagsutskottet har också behandlat det här lagförslaget. En central utgångspunkt måste vara de språkliga rättigheterna. De digitala tjänsterna ska fungera på både finska och svenska, och det skulle vara på tiden att Suomi.fi-portalen också skulle få ett svenskspråkigt namn. Grundlagsutskottet har tidigare betonat att språkliga rättigheter ska beaktas redan i den inledande utvecklingsfasen och att språkvariationerna ska utvecklas parallellt. Det räcker inte att lägga till översättningar i efterhand. Vi måste också ta i beaktande de som saknar tillräckligt med digitala kunskaper, de äldre generationerna, personer med funktionsnedsättning och andra grupper som inte självklart rör sig i de digitala miljöerna. Om vi inte erbjuder tillräckligt stöd och handledning riskerar vi att dessa människor i praktiken begränsas i sin möjlighet att sköta sina ärenden och ta del av myndighetsbeslut via Suomi.fi-portalen. Ärade talman! Digitala tjänster ska vara inkluderande, annars skapar vi nya klyftor i samhället. Därför måste införandet ske stegvis, med starkt stöd till användarna och med respekt för de språkliga rättigheterna. Det är så man bygger en digital förvaltning som är rättssäker och jämlik för alla. Arvoisa rouva puhemies! Keskeisenä lähtökohtana on oltava kielelliset oikeudet. Digitaalisten palvelujen on toimittava sekä suomeksi että ruotsiksi. Perustuslakivaliokunta on aiemmin korostanut, että kielelliset oikeudet on otettava huomioon jo kehittämisen alkuvaiheessa ja että kieliversioita on kehitettävä rinnakkain. Ei riitä, että käännökset lisätään jälkikäteen. Meidän on myös otettava huomioon ne, joilla on ole riittäviä digitaalisia taitoja: vanhemmat sukupolvet, vammaiset henkilöt sekä muut ryhmät, jotka eivät luontevasti toimi digitaalisissa ympäristöissä. Ellemme tarjoa riittävää tukea ja ohjausta, vaarana on, että näiden ihmisten mahdollisuudet hoitaa asioitaan ja saada tietoa viranomaispäätöksistä Suomi.fi-palvelun kautta käytännössä rajoittuvat. On tärkeää, että myös nämä ihmiset voivat hoitaa asioitaan tulevaisuudessa Suomi.fi-palvelun kautta. — Kiitos.

Tack, ärade talman! Den senaste totalrevisionen av Ålands självstyrelselag har pågått i över 15 år. Arbetet måste nu föras i mål. Arbetsgruppen för självstyrelselagsrevisionen har gjort välavvägda, motiverade och konstitutionellt hållbara kompromissförslag på de frågor som fortfarande är öppna. Det är viktigt att den politiska referensgruppen inkluderar de här förslagen i utkastet till ny självstyrelselag som ska gå på utlåtanderunda ännu i vår. De frågor som är öppna kan inte anses dramatiska för Finland som helhet, men de är viktiga för Åland. Därför måste man se den stora bilden och Finlands ansvar att hela tiden bidra till utvecklingen av Ålands självstyrelse på samma sätt som Danmark stött utvecklingen och självstyrelsen för Grönland och Färöarna. Arvoisa puhemies! Hallituksen tavoite on antaa esitys liittyen Ahvenanmaan itsehallintolakiuudistukseen eduskuntaan tänä vuonna. Ahvenanmaan esittämät tavoitteet eivät ole kohtuuttomia. On tärkeää, että saadaan nyt tämä uudistus maaliin. Suomella on syytä tarkastella Tanskan tapaa kehittää suhdettaan Färsaariin ja Grönlantiin. Ahvenanmaan esitykset ovat kokonaisuudessaan maltillisia.

Ärade fru talman! Språkkunskaper är grunden för ett tvåspråkigt land där offentlig service fungerar på två språk, inte bara enligt lagen utan också i praktiken. Utan människor som kan svenska upphör den tvåspråkiga förvaltningen i realiteten att fungera. Därför är det avgörande att undervisningen i svenska tryggas i hela utbildningssystemet. Det är mycket positivt att regeringen under denna mandatperiod har utökat timresurserna i svenska i skolan. Det krävs också stabila strukturer och tillräckliga resurser för svenskspråkig utbildning på alla nivåer — från småbarnspedagogik till yrkesutbildning och högskolor — så att utbildningsstigarna hålls öppna oavsett modersmål. Den svenskspråkiga högskoleutbildningen har en särskild strukturell utmaning: Årskullarna är mindre än på finska. Det sätter press på finansieringen och gör det svårt att upprätthålla små men nödvändiga ämnen, trots att de är avgörande för att utbildning ska kunna erbjudas på svenska inom många samhällssektorer. Åbo Akademi har ett lagstadgat specialuppdrag att tillgodose behovet av svenskspråkig universitetsutbildning och forskning i Finland. Ett sådant uppdrag måste också åtföljas av tillräckliga resurser. Jag anser därför att regeringen bör tillsätta en utredning om hur finansieringen långsiktigt kan tryggas, så att uppdraget också i framtiden kan fullgöras i praktiken. Samtidigt är det viktigt att den svenskspråkiga utbildningen vid Helsingfors universitet och Aalto-universitetet har stabila förutsättningar, liksom Hanken, Arcada och Novia. På gymnasial nivå måste de översättningsfel som förekommit i studentproven och försatt svenskspråkiga abiturienter i en sämre ställning tas på större allvar. Här måste råda nolltolerans. Rättvisa prov är en grundläggande fråga om likvärdig utbildning och rättssäkerhet. Ärade talman! Vi måste också kontinuerligt säkerställa svenskspråkig utbildning inom polisväsendet, räddningsbranschen och sjöbevakningen. En ny svenskspråkig poliskurs har inletts i januari, en ny svenskspråkig kurs för sjöbevakare planeras. Helsingfors Räddningsskola behöver resurser och lagstöd för en permanent utbildning på svenska vid sidan av Räddningsinstitutet i Kuopio. Dessa utbildningar är centrala för att säkerställa myndighetsservice på svenska i hela landet. Samtidigt kräver just de här frågorna långsiktig intressebevakning och kontinuerlig uppföljning, något som är ytterst viktigt för svenska riksdagsgruppen. Ärade talman! Digitaliseringen är både en möjlighet och en utmaning för tvåspråkigheten. Den öppnar nya möjligheter, men det är centralt att svenskan byggs in redan när systemen utvecklas. Om svenskan läggs till i efterhand blir resultatet ofta sämre, dyrare och ibland helt uteblivet. Då riskerar den svenska servicen att halka efter och språkliga rättigheter att åsidosättas. Detta gäller inte minst statliga system som används på Åland. både för medborgare samt internt inom statliga myndigheter på Åland. Ett tydligt exempel är Migrationsverkets UMA-system för utlänningsärenden, som fortfarande endast finns på finska trots att JK konstaterat att det strider mot språklagen och självstyrelselagen. Det är inte acceptabelt, och det är viktigt att översättningen av systemet nu blir klart. Språkberättelsen visar att svenskspråkiga blir allt mindre nöjda med digitala tjänster och att problemen är omfattande. Det visar att detta område kräver åtgärder. Ärade talman! Även statliga bolag och bolag med statlig majoritetsägare har ett ansvar i språkfrågan. När Finnair återinförde svenskan i sina flygutrop visade det att förändring är möjlig när språk tas på allvar. Många skrev till Finnair, också jag, och jag diskuterade saken med bolagets ledning. Den avgörande betydelsen var ändå att ägarstyrningsminister Joakim Strand drev den här frågan så hårt. Det visar hur viktigt det är att ministrar från regeringen håller hårt på det svenska, vilket inte är bort från det finska. När större statliga reformer genomförs måste den språkliga dimensionen alltid beaktas från början. Tingsrättsreformen för två mandatperioder sedan, då alla svenskspråkiga tingsrätter utom den på Åland lades ned, visar hur reformer inte får göras. Samtidigt finns också positiva steg. Att språkprovet som behövs för statliga tjänster nu är avgiftsfritt för personer med student- eller högskoleexamen stärker tillgången på tvåspråkig personal som är behörig att söka statliga tjänster. Svenskkunskaperna i ministerierna har minskat, vilket också indirekt påverkar Åland, och vi hoppas att denna reform bidrar till att vända den utvecklingen. Men staten bör också bredare i sin personalpolitik värdera språkkunskaper högre och aktivt uppmuntra användningen av svenska. Ärade talman! Språkberättelsen ger en tydlig signal: Lagstiftningen fungerar bara om den efterlevs i praktiken. Ett tvåspråkigt Finland kräver resurser, ansvar och politisk vilja så att människor kan få service på svenska och finska på lika villkor. Det handlar ytterst om vardag, rättigheter och tillit till samhället. Tvåspråkigheten är en rikedom för Finland, det är avgörande för att infria förpliktelserna gentemot Åland samt är en styrka i vårt nordiska sammanhang, som är alldeles särskilt viktigt i den oroliga tid vi lever. Arvoisa puhemies! Digitalisaatio on sekä mahdollisuus että haaste kaksikielisyydelle. Se avaa uusia mahdollisuuksia, mutta samalla on keskeistä, että ruotsin kieli rakennetaan järjestelmiin jo niiden kehitysvaiheessa. Mikäli ruotsi lisätään vasta jälkikäteen, on tulos usein huonompi ja kalliimpi ja toisinaan ruotsin kieli unohtuu kokonaan. Tällöin vaarana on, että ruotsinkielinen palvelu laahaa perässä ja kielelliset oikeudet voivat jäädä huomioimatta. Tämä koskee Ahvenanmaalla erityisesti kansalaisten käyttämiä valtion järjestelmiä sekä valtion viranomaisten käyttämiä sisäisiä järjestelmiä Ahvenanmaalla. Hyvä esimerkki on Maahanmuuttoviraston ulkomaalaisasioiden asiankäsittelyjärjestelmä UMA, joka edelleen on olemassa ainoastaan suomeksi, vaikka oikeuskansleri on todennut tämän olevan ristiriidassa kielilain ja Ahvenanmaan itsehallintolain kanssa. Tämä ei ole hyväksyttävää, ja on tärkeää, että järjestelmän käännös nyt valmistuu. Kielikertomus osoittaa, että ruotsinkielisten tyytyväisyys digipalveluihin on laskenut entisestään ja että ongelmat ovat laaja-alaisia. On selvää, että tällä alueella tarvitaan toimenpiteitä. — Kiitos.

Kiitos, arvoisa puhemies! Kielikertomus osoittaa, että ruotsinkielisten tyytyväisyys digipalveluihin on laskenut entisestään ja että ongelmat ovat laaja-alaisia. On selvää, että tällä alueella tarvitaan toimenpiteitä. Ärade fru talman! Språkberättelsen ger en tydlig signal: Lagstiftningen fungerar bara om den efterlevs i praktiken. Ett tvåspråkigt Finland kräver resurser, ansvar och politisk vilja så att människor kan få service på svenska och på finska på lika villkor. Det handlar ytterst om vardag, rättigheter och tillit till samhället. Tvåspråkigheten är en rikedom för Finland. Det är avgörande för att infria förpliktelserna gentemot Åland samt är en styrka i vårt nordiska sammanhang, som är alldeles särskilt viktigt i den oroliga tid vi nu lever i.

Arvoisa rouva puhemies! On tärkeää, että Suomella on monipuolinen energiantuotantopaletti, koska se varmistaa, että tuotantokapasiteettimme joustaa vaihtelevissa tilanteissa. Tyynellä säällä tuulivoiman tuotanto laskee ja kylmällä säällä sähkön kysyntä kasvaa, aivan kuten nyt tänä talvena. Samalla torjumme yhtä aikamme suurimmista haasteista eli ilmastonmuutosta. Yhdessä uusiutuvien energialähteiden kanssa ydinvoimalla on tässä tärkeä rooli. Hallituksen tavoite houkutella Suomeen uusi perinteisen ydinvoimalaitoksen investointipäätös vahvistaa pitkän tähtäimen edellytyksiä vakaalle sähköntuotannolle. Haluan kysyä ministeriltä: millaisella aikataululla hallitus luulee, että tämä ydinvoimalahanke voi edistyä?

Ärade fru talman! Finland behöver en mångsidig energiproduktion, eftersom det skapar flexibilitet då omständigheterna varierar. När det är vindstilla producerar vindkraften mindre, vid stränga vinterförhållanden kan vattenkraftens energiproduktion försvåras och när det är kallt ute ökar efterfrågan på el, precis som det nu har varit den här vintern. Samtidigt står vi inför en av vår tids största utmaningar, nämligen klimatförändringen. För att minska utsläppen måste vår energiproduktion bli fossilfri så snabbt som möjligt. Det handlar också om att öka självförsörjningen och bli mindre beroende av importerad olja och gas. Tillsammans med förnybara energikällor spelar kärnkraften en viktig roll här. Regeringens mål om att till Finland locka ett nytt investeringsbeslut i ett traditionellt kärnkraftverk stärker förutsättningarna för en stabil elproduktion på lång sikt. Arvoisa rouva puhemies! Meidän on määrätietoisesti jatkettava työtä kestävän ja hiilineutraalin yhteiskunnan rakentamiseksi. Onnistuminen edellyttää uusia investointeja teknologiaan sekä vahvaa panostusta tutkimus-, kehitys- ja innovaatiotoimintaan. Vihreän siirtymän hankkeille on tarjolla investointitukia, ja tutkimukseen on panostettu ennätyksellisen paljon. Nyt myös vetyteknologia nousee aivan uuteen rooliin, sillä tavoitteena on, että Suomi tuottaisi tulevaisuudessa 10 prosenttia koko EU:n puhtaasta vedystä myös hiilidioksidin talteenottoa edistäen. Näin pienennämme päästöjä ja lisäämme vientiin perustuvaa kasvua. Ärade fru talman! Enligt näringslivet finns det investeringspotential i Finland inom grön omställning för ungefär 300 miljarder euro. Det är en otrolig summa. Ungefär hälften av de investeringar som i Finland görs inom den gröna omställningen är utländska investeringar och utländskt kapital som kommer in till vårt land. Om vi lyckas locka mer av dessa, i stället för att investeringarna skulle gå till våra grannländer, skulle det också stärka vår tillväxt. Finlands konkurrensfördel är att vår energiproduktion är 95-procentigt utsläppsfri och på årsnivå bland annat har de förmånligaste elpriserna inom Europa. Vi vet att en förutsägbar verksamhetsmiljö är A och O för att locka nya investeringar. Därför är det viktigt att vi målmedvetet håller kursen. Förra året var vindkraft den näst största energiproduktionsformen i Finland. Det finns goda förutsättningar att bygga mer vindkraft här, både till land och till havs. På våren kommer regeringen att ge den nya markanvändningslagen till riksdagen, och målet är att mängden vindkraftsparker ska fortsätta öka samtidigt som den sociala acceptansen av projekten måste fortsätta att tryggas genom att det regleras om avståndskraven mellan bostadsområde och vindkraftverk. Inom de senaste åren har vi sett att allt fler datacenter byggs i Finland. De skapar arbetsplatser, stärker beredskapen och bildar ett kunskapskluster i Finland. Samtidigt har de också väckt debatt på grund av sin höga elförbrukning. Men också här går teknologin framåt. När vi lyckas som bäst, skapas hela innovationsekosystem kring nya tekniska lösningar. Vi har goda exempel på hur spillvärme har tagits till vara. Företag i Borgå och Lovisa samarbetar med att nyttoanvända spillvärme från produktionsindustrin, medan man bland annat här i Helsingforsregionen använder spillvärme som fjärrvärme. Också i Vasa, energiklustret i Norden, är man världsledande på nya innovationer på det här området. Arvoisa rouva puhemies! Teknologinen kehitys ei kuitenkaan tapahdu itsestään. Energiasektori on riippuvainen osaavista ihmisistä, ja sen takia Suomen on jatkossakin panostettava koulutukseen. Alalla tarvitaan ihmisiä, jotka ovat taitavia matematiikassa ja luonnontieteissä. Arvoisa puhemies! Suomen pitäisi pohjoismaisten naapurimaidemme tapaan tulla vielä paremmiksi tutkimustulosten kaupallistamisessa ja luoda rakenteita tutkijanuran kannustimille. Me ruotsalaisessa eduskuntaryhmässä haluamme nähdä järjestelmän, jossa tutkijoiden on kannattavaa tehdä yhteistyötä elinkeinoelämän kanssa. Tästä hyötyisivät kaikki. Ärade talman! I och med Rysslands aggressionskrig i Ukraina har vi blivit påminda om den känsliga kopplingen mellan energi och säkerhet. Att vi äntligen under nästa år sätter stopp på importen av rysk olja och gas till EU i alla former är ett av de absolut viktigaste besluten för att få styrka i sanktionerna. Europa kan inte vara med och finansiera Putins brutala krig i Ukraina.

Ärade fru talman! Jag vill tacka för alla goda anföranden här i debatten. Precis som ledamot Hänninen berättade i sitt anförande sker det ett intensivt nordiskt samarbete, och de facto, precis som Hänninen sade, kommer riksdagen tillsammans med tillsynsombudsmannen stå värd för en stor nordisk konferens i september, vilket vi är väldigt stolta för eftersom det är första gången någonsin som Finland och riksdagen står värd för den här konferensen. Vi har också tillsammans med de övriga nordiska länderna kommit överens om att vi denna gång bjuder in Estland, Lettland och Litauen, alltså de baltiska länderna, till den här konferensen, och de har alla tackat ja att delta, vilket är en viktig sak. Precis som vice ordförande Pauli Kiuru också tog upp i sitt utmärkta anförande fäster vi i vårt betänkande uppmärksamhet på underrättelsekulturen och att det är viktigt att säkerställa att det finns tillräckligt mycket kompetens och resurser på det här området. Det är naturligtvis är så att våra underrättelsetjänster och myndigheter behöver ha den här kompetensen, men det måste också finnas sådana som är oberoende från underrättelsetjänsten som kan ha de här tillsynsuppgifterna för att trygga att vi har en stark underrättelsetjänst som skyddar rikets säkerhet och samtidigt har demokratisk översyn och tillsyn för att säkerställa att de grundläggande rättigheterna tillgodoses. Arvoisa rouva puhemies! Meillä on toimiva tiedusteluvalvontajärjestelmä, kuten mietintö ja tiedusteluvalvontavaltuutetun kertomus osoittavat. Juuri tästä syystä myös muut maat ovat kiinnostuneita siitä, miten olemme järjestäneet valvontajärjestelmämme Suomessa. Esimerkiksi Liettua on käytännössä kopioinut meidän valvontamallimme. Aiemmin tänään vastaanotimme Ukrainan valtuuskunnan, joka haluaisi perehtyä järjestelmäämme, koska he näkevät sen myös mahdollisena mallina oman valvontansa kehittämisessä. Oli valiokunnallemme kunnia ottaa Ukrainan valtuuskunta vastaan ja antaa heille täysi tukemme myös tällä osa-alueella. — Kiitos.

Kiitos oikein paljon, arvoisa puhemies! Käsittelemme tänään tiedusteluvalvontavaltuutetun kertomusta toimintavuodelta 2024, joka on kuudes vuosikertomus sen jälkeen, kun nykyaikainen tiedustelulainsäädäntö tuli voimaan. Mietintö on yksimielinen. Kertomus vuodelta 2024 näyttää selvästi, miten muuttunut turvallisuusympäristö, jatkuva geopoliittinen jännite ja nopea teknologinen kehitys luovat uusia haasteita niin tiedusteluvalvontaviranomaisille kuin myös demokraattiselle valvonnalle, jossa tiedusteluvalvontavaliokunta vastaa parlamentaarisesta valvonnasta. Arvoisa puhemies! Vuonna 2024 tiedusteluvalvontavaltuutettu teki 153 valvontakäyntiä suojelupoliisiin ja sotilastiedusteluviranomaisiin. Tämän lisäksi valtuutettu osallistui lähes kaikkiin tiedustelumenetelmien käyttöä koskevien lupa-asioiden tuomioistuinkäsittelyihin. Kaikki menetelmien käyttöä ja suojaamista koskevat päätökset tarkastettiin, mikä muodostaa niin sanotun reaaliaikaisen valvonnan ytimen. Kertomus osoittaa selvästi, että järjestelmä toimii enimmäkseen hyvin. On myös tärkeää huomata, että valtuutettu ei kertomusvuoden aikana löytänyt syitä keskeyttää tai pysäyttää tiedustelumenetelmien käyttöä. Sen sijaan huomiota kiinnitettiin kahteen tapaukseen, jossa viranomaisten täytyi tarkistaa toimintaansa, sekä yhteen tapaukseen, jossa esitettiin laintulkintaa koskeva näkemys. Tämä on osoitus siitä, että valvonta on sekä aktiivista että monivivahteista ja että siinä keskitytään erityisesti virheiden ennaltaehkäisemiseen, oikeusvarmuuden vahvistamiseen ja luottamuksen rakentamiseen. Teematarkastuksia jatkettiin kertomusvuoden aikana, erityisesti mitä tuli tietoliikenteeseen liittyvän signaalitiedustelun toteuttamiseen ja siihen, miten tiedustelutietoa jälkeenpäin käsiteltiin. Valtuutettu teki myös yhden yhteistarkastuksen suojelupoliisiin yhdessä tietosuojaviranomaisen kanssa, minkä tuloksena annettiin tietojenkäsittelyä ja dokumentaatiota koskevia konkreettisia suosituksia. Tämä on hyvä esimerkki siitä, miten erityiset valvontaviranomaiset voivat yhdistää näkökulmansa vahvistaakseen yksilön oikeuksien turvaa. Tämä on malli, johon tulee kannustaa myös tulevaisuudessa. Arvoisa puhemies! Kertomus tuo myös esille sen, miten globalisaatio, digitalisaatio ja yhä kireämpi voimapoliittinen tilanne vaikuttavat tiedusteluvalvontatoimintaan. Kun digitaaliset alustat pyyhkivät pois rajan kotimaisen ja ulkomaisen toiminnan väliltä ja uusia teknisiä menetelmiä kehitetään jatkuvalla syötöllä, tulee meidän lainsäädäntömme olla riittävän teknologianeutraalia. Sen tulee olla täsmällistä ja pystyä turvaamaan yksilön oikeudet, ja samalla sen tulee olla tarpeeksi vakaata, jotta se voi myös tarjota viranomaisille tehokkaita työvälineitä. Valtuutettu kiinnittää erityistä huomiota riskeihin, joita aiheutuu, kun ulkopuolisista henkilöistä kerätään laajasti ylimääräistä tietoa. Tämä tasapainottelu vaatii lainsäätäjältä jatkuvaa huomiota ja aktiivista vastuunkantoa. Meneillään olevan siviili- ja sotilastiedustelun valvontaa koskevan lainsäädännön uudistamisen myötä eduskunnan on tarpeen ottaa kantaa useisiin keskeisiin lainsäädäntökysymyksiin. Tässä työssä on ratkaisevaa, että päätökset tehdään asiantuntemuksen pohjalta painottaen sekä kansallista turvallisuutta että perusoikeuksia. Tiedusteluvalvontavaliokunta on asian käsittelyssä korostanut erityisesti tiedusteluvalvontavaltuutetun riippumattomuuden turvaamista eritoten tilanteissa, joissa ennaltaehkäisevä työ ja reaaliaikainen valvonta edellyttävät tiivistä yhteistyötä viranomaisten kanssa. Samalla resurssit ovat edelleen rajalliset tehtävien laajuuteen ja lisääntyvään tekniseen monimutkaisuuteen nähden. Näemme myös jatkuvan tarpeen toimiville sijaisratkaisuille. Valvontaviranomainen ei saa olla liian riippuvainen yhdestä henkilöstä, vaan sen on perustuttava vakaaseen ja kestävään organisaatioon. Arvoisa puhemies! Vuosikertomuksesta ilmenee, että tiedusteluvalvontajärjestelmämme toimii pohjimmiltaan hyvin, mutta samalla myös valppauden vaatimukset kasvavat jatkuvasti. Tiedusteluvalvontatoiminnan legitimiteetti perustuu siihen, että jokainen puuttuminen yksilön oikeuksiin tapahtuu laillisesti, oikeasuhtaisesti ja tehokkaan demokraattisen valvonnan alaisena. Siksi tällainen avoin ja järjestelmällinen seuranta on ehdottoman tärkeä instituutioidemme luotettavuuden takaamiseksi. Lopuksi haluan kiittää tiedusteluvalvontavaltuutettua ja hänen kansliaansa kattavasta, ammattimaisesta ja läpinäkyvästä työstä ja korostaa, että tiedusteluvalvontavaliokunta pitää tätä raporttia keskeisenä pohjana sekä jatkuvalle valvonnallemme että parlamentaariselle rakenteelliselle valvonnalle. Valiokunnan yhteistyö tiedusteluvalvontavaltuutetun ja valvonnan alaisten viranomaisten kanssa on toiminut erinomaisesti, ja haluan kiittää kaikkia valiokunnan asiantuntijoita, joita on kuultu laajasti valiokunnassa kuuntelulta suojatuissa tiloissa, joissa myös asiantuntijoiden salassa pitämättömäksi arvioima aineisto on ollut saatavilla. Tämäkin osoittaa sen punninnan, jota tehdään jatkuvasti, kun aineistoa, joka ei sisällä arkaluonteisia tietoja, luokitellaan julkiseksi, kun taas arkaluonteisia tietoja käsitellään salassa. Haluan ennen kaikkea kiittää kaikkia kollegoja valiokunnassa sekä valiokuntaneuvostamme, hänen sijaistaan ja valiokunnan henkilökuntaa, kun tämän mietinnön käsittelyn lisäksi vierailimme syksyllä Yhdysvalloissa tapaamassa viranomaistemme yhteistyökumppaneita sekä kymmentä senaattoria. — Kiitos, arvoisa puhemies. Ärade talman! Till sist: Årsberättelsen visar att vårt underrättelsetillsynssystem i grunden fungerar väl, men också att kraven på vaksamhet hela tiden ökar. Underrättelsetillsynsverksamhetens legitimitet grundas i att varje ingrepp i individens rättigheter sker lagligt, proportionerligt och under effektiv demokratisk kontroll. Därför är den här typen av öppen och systematisk uppföljning helt avgörande för förtroendet för våra institutioner. — Tack.

Ärade fru talman! Regeringens årsberättelse konstaterar att beredningen av en reform av Ålands självstyrelselag fortsätter. Arbetet med den senaste totalreformen har nu pågått i 15 år. Det är hög tid att föra detta arbete i mål. Arbetsgrupperna som bereder lagförslaget har fått tilläggstid till utgången av denna månad. Därefter behöver förslaget sändas ut på utlåtanderunda för att tidtabellen ska kunna hållas och propositionen därefter överlämnas till riksdagen. Självstyrelselagen kan enbart ändras i grundlagsenlig ordning och med lagtingets bifall. Det innebär att den i praktiken är svårare att ändra än självaste grundlagen. Därför måste samsyn finnas på förhand. Det är inte meningsfullt att föra ett lagförslag till riksdagen som lagtinget inte kan godkänna. Från åländsk sida handlar det inte om några orimliga krav. Det gäller bland annat att säkerställa att kollektivavtal och offentliga datasystem finns på svenska, att klargöra förhållandet till grundlagen samt att fastställa hur den ekonomiska zonen i anslutning till Åland ska hanteras. Nu är det avgörande att statsmakten förmår se helheten och inte kör fast i frågor som i riksperspektiv kan framstå som detaljer, men som för Åland och självstyrelsens funktion är centrala. Den arbetsgrupp som berett förslaget — bestående av tidigare domare i högsta domstolen, nuvarande domare i högsta förvaltningsdomstolen, tidigare föredragande i Ålandsärenden vid justitieministeriet och en tidigare landshövding — har lagt fram ett gediget och väl genomarbetat förslag. Det bör nu få sändas på utlåtanderunda utan att förses med onödiga politiska brännmärken. Det som framför allt återstår att visa är politisk vilja. Ärade talman! Finland har skäl att dra lärdom av Danmark och och hur man utvecklat relationen till Färöerna och Grönland. Danmarks relation till Grönland är på pappret betydligt mer komplex än de önskemål som framförs från Åland, mycket mer komplex. De åländska kraven innebär dessutom inga ökade kostnader för staten. Efter 15 års beredning är budskapet nu enkelt. Det är dags att avsluta och slutföra det här projektet och föra det i mål så att Åland får en ny självstyrelselag. Arvoisa rouva puhemies! Hallituksen vuosikertomuksessa todetaan, että Ahvenanmaan itsehallintolain uudistuksen valmistelu jatkuu. Viimeisimmän kokonaisuudistuksen valmistelu on nyt kestänyt jo 15 vuotta. On korkea aika saattaa tämä työ päätökseen. Lakiesitystä valmistelevat työryhmät ovat saaneet lisäaikaa tämän kuun loppuun saakka. Sen jälkeen ehdotus on lähetettävä lausuntokierrokselle, jotta aikataulu voidaan pitää ja hallituksen esitys voidaan sen jälkeen antaa eduskunnalle. Itsehallintolakia voidaan muuttaa vain perustuslain säätämisjärjestyksessä ja Ahvenanmaan maakuntapäivien suostumuksella. Käytännössä sitä on siis vaikeampi muuttaa kuin itse perustuslakia. Siksi yhteisymmärryksen on oltava olemassa jo etukäteen. Ei ole tarkoituksenmukaista tuoda eduskunnan käsiteltäväksi lakiesitystä, jota maakuntapäivät eivät voi hyväksyä. Arvoisa puhemies! Ahvenanmaan puolelta ei ole esitetty kohtuuttomia vaatimuksia. Kyse on muun muassa siitä, että työehtosopimukset ja julkiset tietojärjestelmät ovat saatavilla ruotsin kielellä. että suhde perustuslakiin selkeytetään sekä että määritellään, miten Ahvenanmaan lähialueen talousvyöhykettä hallinnoidaan. Nyt on ratkaisevan tärkeää, että valtiovalta kykenee näkemään kokonaisuuden eikä juutu kysymyksiin, jotka valtakunnan näkökulmasta saattavat vaikuttaa yksityiskohdilta mutta jotka ovat Ahvenanmaan ja itsehallinnon toimivuuden kannalta keskeisiä. Ehdotuksen valmistellut työryhmä, johon on kuulunut entisiä korkeimman oikeuden tuomareita, nykyinen korkeimman hallinto-oikeuden tuomari, entisiä oikeusministeriön Ahvenanmaan asioiden esittelijöitä sekä entinen maaherra, on laatinut perusteellisen ja huolellisesti valmistellun esityksen. Sen tulisi nyt päästä lausuntokierrokselle ilman tarpeettomia poliittisia leimoja. Ennen kaikkea tarvitaan poliittista tahtoa. Arvoisa rouva puhemies! Suomella on tässä syytä ottaa oppia Tanskasta ja siitä, miten se on kehittänyt suhdettaan Färsaariin ja Grönlantiin. Tanskan suhde Grönlantiin on paperilla huomattavasti monimutkaisempi kuin Ahvenanmaan esittämät toiveet, eikä Ahvenanmaan vaatimuksista aiheudu valtiolle lisäkustannuksia. 15 vuoden valmistelun jälkeen viesti on yksinkertainen: on aika saattaa työ päätökseen.

Ärade talman! Havsbaserad vindkraft har stor potential i synnerhet i framtiden, och statsrådet och näringsministeriet har just för några veckor sedan utlyst fyra områden för samråd gällande havsbaserad vindkraft i den ekonomiska zonen i Bottenhavet och Bottenviken. När det gäller havsbaserad vindkraft i den ekonomiska zonen nära Åland är det viktigt att man nu också ser över lagstiftningen så att man tryggar samarbetet med landskapet Åland och Ålands landskapsregering, i synnerhet för de projekt som potentiellt kan komma i Ålands närhet och som eventuellt också påverkar potentiella projekt på åländskt vatten, och att man dessutom säkerställer att samma regler gäller till exempel beskattningen och fördelningen av framtida intäkter från de här projekten och att också åländska kommuner och landskapet Åland får samma proportionella andel som kommuner i fasta Finland från de projekt som är nära Åland.

Ärade fru talman! I de grönas alternativa budgetförslag hittar man en nedskärning med 35 miljoner euro i sjöfartens så kallade bemanningsstöd. Skulle förslaget genomföras, skulle det vara dödsstöten för Finland som sjöfartsnation och den finländska flaggan på fartyg. 96 procent av Finlands utrikeshandel går med fartyg. Finland har 170 fartygsanlöp varje dag. Majoriteten av dem är redan i dag med fartyg som inte har finländsk flagg. Att ha fartyg med finländsk flagg och med finländsk besättning är oerhört centralt för Finlands försörjningsberedskap. Om en allvarlig störning, kris eller krig skulle uppstå i Östersjön, vad skulle hända? Jo, alla fartyg med utländsk flagg skulle sluta trafikera Finland på grund av riskerna. Sjömän från våra grannländer skulle också behöva återvända till sina hemländer för att uppta de uppgifter de har för att kunna försvara och hjälpa sina egna länder. I en sådan situation skulle Finland sannolikt helt förlita sig på finländska fartyg med finländska sjömän som är en del av Försörjningsberedskapscentralens transportpool. De transporterar livsmedel, mediciner och förnödenheter, men också militärt materiel, och för det krävs många fartyg. Den här flottan är i själva verket redan i dag i minsta laget, och i synnerhet gäller det antalet utbildade finländska sjöfarare som kan framföra fartygen i farliga vatten, och dem har vi inte för många av i dag. Ärade talman! Nu kanske man säger att det ju inte är meningen att det här ska äventyra lastfartygen och innebära utflaggningar, men det gör det i praktiken. Låt mig förklara: Om vi skär ner i vårt system, ett system som i praktiken alla andra EU-länder använder för att trygga sin egen flagg, så betyder det att våra fartyg måste byta flagg till de länderna eftersom den finska flaggan tappar konkurrenskraft i en marknad som är global. Estland sade tidigare i år att de kommer att fyrdubbla sina egna sjöfartsstöd. Sverige har sagt att de önskar dubblera sin egen handelsflotta. De använder precis samma system som vi i Finland, även om det bokförs på ett sådant sätt att det aldrig går via statsbudgeten i Sverige. Ärade talman! De grönas förslag om att skära 35 miljoner skulle innebära att samtliga passagerarfärjor med finländsk flagg skulle flaggas ut. Då flaggar man inte bara ut ekonomipersonalen, utan också navigations- och teknisk besättning. Det betyder att Finland över en natt förlorar två tredjedelar av våra samtliga sjöarbetsplatser. Det är viktigt att minnas att en stor del av Finlands styckegodshandel går på bilfärjornas bildäck. På en färjas bildäck ryms ofta mellan 50 och 70 långtradare. Då man förlorar en så stor del av branschen, då passagerarfärjorna skulle tvingas flaggas ut, kommer det i praktiken inte att finnas tillräckligt med arbetsplatser och praktikmöjligheter för att motivera sjöfartsutbildningarna i Kotka, Raumo, Åbo och Mariehamn. Att stänga skolorna skulle så klart betyda en ytterligare inbesparing, men det skulle också betyda att vi inte längre har förmågan att utbilda sjöfarare på samma sätt som i dag för ett land som brukar kalla sig för en ö i Europa. Det äventyrar som följd hela lastfartygsflottan och Sjömanspensionskassan. Därför skulle det vara så otroligt dumt. Det skulle stänga sjöfartsutbildningarna, hala den finländska flaggan på Finlands handelsflotta, utlokalisera Finlands försörjningsberedskap till andra länder samt också göra att tusentals sjöfarare blev arbetslösa. Vissa av de kring 4 000 sjöfarare som finns ombord på passagerarfärjorna skulle säkert finna nya arbeten under svensk flagg eller på kryssare runt om i världen. Då skulle de få nya arbetsplatser och kunna bo kvar i Finland och på Åland, men exempelvis en finländsk sjöfarare under svensk flagg skulle betala en stor del av sin skatt till Sverige i stället. För finländska och åländska kommuner med många sjöfarare skulle förslaget bli en rejäl smäll. Sjöfartens så kallade bemanningssystem brukar ofta i debatten framställas som ett stöd till rederierna. I själva verket är det ett stöd till besättningen. Utan det skulle trafiken kunna fortsätta med samma fartyg, men inte under finländsk flagg, och fartygen skulle inte vara förpliktigade att hjälpa Finland i en krissituation. Ärade talman! Jag tycker att hela debatten om bemanningsstödet är obehaglig. Det handlar om tusentals människor som har bostadslån och familjer att försörja, precis som alla vi andra. Det är deras arbetsplatser vi talar om. De gör ett otroligt fint arbete ombord med att upprätthålla trafik till och från Åland 365 dagar per år på ett säkert och tryggt sätt, vilket är en förutsättning för att människor och varor ska kunna röra sig från ösamhällen som Finland och Åland. Deras professionalism är i yttersta världsklass och de gör ett viktigt arbete i våra samhällen. Ärade talman! Det skulle vara dumt att försätta vårt land i en situation där vi halar finländska handelsflottans finländska flagga i aktern och dessutom äventyrar tusentals arbetsplatser och utbildningen av nya finländska sjöfarare. Därför är de grönas förslag till nedskärning med 35 miljoner euro i sjöfartens så kallade bemanningsstöd ogenomtänkt och farligt. — Tack.

Ärade fru talman! Regeringens proposition om ändringar i mervärdesskattelagen och i lagen om undantag för landskapet Åland innebär i huvudsak en lindring av den reducerade mervärdesskattesatsen från 14 till 13,5 procent. Det är en positiv förändring och den har flera konkreta och gynnsamma effekter för många företag i Finland och på Åland. För det första innebär sänkningen att en rad tjänster blir något billigare, såsom att äta ute på restaurang och övernatta på hotell, vilket stärker restauranger och turism, vilka är branscher som genererar många arbetsplatser i Finland men framför allt på Åland. Samma gäller kultur- och idrottstjänster, områden som båda har stor betydelse för människors välmående. Dessutom sänks skatten för inrikesresor och transporter. Åland är ett besöksmål med en stark service- och upplevelsebransch, och varje justering som stärker konkurrenskraften och sänker kostnaderna är betydelsefull, eftersom Åland också konkurrerar internationellt med att locka utländska turister till Åland, vilket också ger hela Finland ett tillskott av utländskt kapital. Ärade talman! Det här är frågan om en ändring som stärker köpkraften, stöder företagens verksamhetsvillkor och lindrar kostnadsnivån något. Det är mycket välkommet. — Tack.

Ärade fru talman! På Åland har vi flera små producenter inom dryckesproduktion baserad på lokala naturliga råvaror, såsom äpplen, men också av läskedrycker. Ålands äppelodlingar och den produktion av äppeljuice och andra drycker som sker i mindre skala är en viktig del av vår kultur, vår ekonomi, utvecklingen av det åländska näringslivet och en levande landsbygd. I dag är de små producenterna befriade från den här punktskatten ifall deras produktion är mindre än 70 000 liter per år, och så ska det också förbli när den här lagändringen godkänns. Det är bra, eftersom det tryggar små producenter som inte har storskalighet och annars har samma konkurrenskraft som globala läsk- och juicemärken. Problemet är att om man går över 70 000-litersgränsen med så lite som bara en liter, så tvingas man betala skatten för hela produktionen, också för den del som understiger gränsen. Det här skapar en tröskel för små producenter att vilja expandera över gränsen på 70 000 liter. Det hämmar företagandet och tillväxten. Det skapar också en orättvisa små producenter emellan. En producent som tillverkar 60 000 liter betalar ingen punktskatt, men en producent som tillverkar 85 000 liter, alltså bara 25 000 liter mer, betalar punktskatt på hela produktionen om 85 000 liter, inte enbart på de 15 000 liter som överstiger gränsen. Det här är en orättvisa och den hämmar utvecklingen, för det är inte frågan om någon speciellt liten punktskatt, utan den är väldigt betydande för slutpriset på försäljningen. Därför, ärade talman, borde man göra om lagen så att producenterna behövde betala punktskatt först för den produktion som överstiger 70 000 liter. Det är det här som uttalandet i utskottets betänkande syftar till och att statsrådet därför ska följa upp det här beslutet. Ärade talman! Även om tjänstemännen på finansministeriet bedömt det som mycket svårt eller till och med omöjligt — även om ingenting borde vara omöjligt — att införa en reglering som skiljer mellan drycker med och utan tillsatt socker, vore detta i en ideal värld den mest rättvisa lösningen. På så vis skulle finländska och åländska frukt- och bärjuiceproducenter som gör sina produkter på naturliga råvaror, som innehåller naturligt socker, inte drabbas av den extra punktskatten på samma vis som exempelvis energi- och coladrycker som har mycket tillsatt socker. Frukt- och bärjuicer innehåller tyvärr ganska mycket socker, även om det är naturligt. Därför drabbas man då man skärper den här punktskatten, vilket är beklagligt, eftersom punktskatten redan varit på en hög nivå. De här ändringarna i punktskatten motiveras med att de ska korrelera med nivån av socker i dryckerna. Samtidigt är det viktigt att påpeka att också drycker såsom vatten, som inte innehåller något socker alls, drabbas av den här punktskatten, eftersom dess huvudsakliga syfte är att hämta in pengar till statskassan som behövs för att balansera den offentliga ekonomin. — Tack.

Ärade fru talman! De flesta människor skatteplanerar inte och flyttar inte utomlands för att undgå arvs- och gåvoskatt, något som flera ägare till större finländska familjeföretag gjort. Men de allra flesta människor ärver något. För många av dem känns det orättvist och orimligt att mitt under pågående sorgearbete fundera på om man måste sälja släktgården eller familjens sommarstuga, som förvärvats med hårt arbete och redan beskattade pengar, eller behöva ta banklån för att kunna ta över huset som föräldrarna byggt för att man inte annars har råd att betala arvsskatten. En ännu större tragedi är det för arvingar vars föräldrar eller förälder går bort alltför tidigt i exempelvis en dödlig sjukdom eller olycka. Döden kan komma plötsligt, utan att man tänkt eller planerat för det. Av just dessa anledningar skrev vi in en skrivning i regeringsprogrammet om att utreda slopandet av arvs- och gåvoskatten enligt svensk modell, där det var den socialdemokratiska regeringen under Göran Perssons ledning som fattade det beslutet. Arvs- och gåvoskatten försvårar generationsväxlingar av företag och gör att också större finska familjeföretag säljs ut i stället för att man genomför en generationsväxling, som kan vara utmanande även utan skatten. Familjer som sålt ut sina familjeföretag har sedan kunnat flytta utomlands till exempelvis Monaco, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien eller Sverige. Det finns andra exempel på andra personer som flyttat bort för att undvika arvsskatten också utan familjeföretag. Vissa har varit helt öppna med besluten att exempelvis flytta till Sverige för att undvika arvs- och gåvoskatten, samtidigt som man har fortsatt verka i Finland. Många tror att de här pengarna skulle återvända till Finland om arvs- och gåvoskatten slopades, samtidigt som det skulle underlätta kommande generationsväxlingar, så klart också på Åland — något som borde stärka ekonomin, tillväxten samt kapitalbasen i ett förhållandevis kapitalfattigt land som Finland. Finland borde därför ha avskaffat arvs- och gåvoskatten för länge sedan. Som sagt gjorde Göran Perssons regering det i Sverige år 2004. Norge följde efter år 2014, och det här borde också Finland göra. Ärade talman! Vi diskuterar nu inte ett slopande av arvs- och gåvoskatten här i kväll. Det vi nu diskuterar är ändå ett steg i rätt riktning. Det höjer den nedre gränsen för när man måste betala arvsskatt från 20 000 euro till 30 000 euro. Det höjer också gränsen för gåvoskatten från 5 000 till 7 500 euro, eftersom arvs- och gåvoskatten sitter ihop. Här finns också saker som kommer att underlätta för företags generationsväxlingar, något som är livsviktigt i Finland och på Åland. Finland har inte haft tillväxt på 15 år och vi har inte råd att mista ett enda livskraftigt företag bara på grund av att arvs- och gåvoskatten blir för komplicerad och byråkratisk och för dyr i det skedet. Därför är det här ett bra beslut. Men målsättningen måste fortsättningsvis vara att slopa arvs- och gåvoskatten helt enligt svensk modell, där man slopat den och ersatt den med en överlåtelseskatt, där man betalar skatt först då arvet någon gång realiseras, alltså om man säljer något av arvet. Det underlättar för generationsväxlingar. Det gör också att ingen tvingas sälja sin släktgård, familjens sommarstuga eller huset som ens föräldrar byggt med blod, svett, tårar och beskattade pengar bara för att man inte har råd att betala arvsskatten, något som kan kännas djupt orättvist och orimligt. Arbetet för att slopa arvs- och gåvoskatten helt fortsätter, men detta är ett steg i rätt riktning. — Tack.

Ärade talman! Precis som jag sade tidigare rekommenderar jag ingen att använda tobaksprodukter överhuvudtaget, men bland tobaksprodukter är snus och nikotinpåsar mindre farliga än till exempel cigaretter, och det blir inte heller någon passiv rökning av nikotinpåsar eller snus. Själv har jag inte använt någon av de här produkterna någonsin, men så här är det när man tittar på statistiken och på forskning som finns gällande användningen av tobaksprodukter, och Sverige har haft lägre social- och hälsovårdskostnader för tobaksskador än till exempel Finland och många andra europeiska länder. När vi här i salen nu diskuterat beskattningen av produkter och vad man får föra in, så är det positivt att den här regeringen har tillåtit försäljningen av nikotinpåsar i Finland överhuvudtaget, så att det är möjligt att också sälja produkterna och att få skatteintäkter, att det inte är på samma sätt som med snus, som enligt EU:s tobaksdirektiv inte har varit möjligt att sälja i Finland men som det är lagligt att föra in, men där vi då inte får några skatteintäkter. Därför skulle det vara viktigt att också på EU-nivå, vid nästa revidering av EU:s tobaksdirektiv, tillåta att också snus får säljas i andra europeiska länder än bara Sverige.

Ärade fru talman! I dag behandlar vi regeringens förslag om komplettering av lagen om tobaksaccis och punktskattelagen, där en central fråga gäller införsel av snus och rökfria nikotinprodukter till Finland. Förslaget innebär att punktskattefriheten för resandeinförsel av både snus och nikotinpåsar från andra EU-länder fortsätter att vara 1 000 gram, precis som det är i dag. Detta är mycket viktigt, eftersom det tidigare fanns förslag om att sänka gränsen till endast 200 gram. En sådan begränsning hade haft betydande negativa konsekvenser, då det hade försvårat eller i värsta fall i praktiken omöjliggjort möjligheten att ta in snus i Finland, en produkt som inte får säljas här enligt EU:s tobaksdirektiv men som används av många på Åland och i Finland samt inte minst av svenska turister eller svenskar som annars besöker Finland, vissa på längre tid. Snus är lagligt att införa i Finland för personligt bruk. En så låg gräns som 200 gram hade också satt orimliga krav på övervakning. Tullens resurser måste fokuseras på smuggling av andra saker, såsom vapen, narkotika och människor. Vi ska inte ha Tullen att fokusera på att leta om vanliga människor har en stock snus med sig, vilket är mer än 200 gram. Det finns så klart också smuggling av snus, men den är redan i dag förbjuden. Där är problemet oftast 1 000 kilo i en paketbil, kanske mellan Haparanda och Torneå, inte 1 000 gram. Att sänka tusengramsgränsen hade slagit mot helt vanliga människor. Det hade riskerat att öka den svarta och gråa marknaden i stället, och det är viktigt att vi inte sänder en signal i samhället att vi flyttar mera fokus på snus på bekostnad av saker som på riktigt är problem i samhället, som exempelvis alfa-PVP. Därför är jag glad över att lagförslaget nu kompletteras och att reseinförselgränsen förblir oförändrad. Ärade talman! För Åland är den här frågan också kopplad till rederiernas möjligheter att sälja snus och nikotinpåsar ombord i sin trafik. Det är den försäljningen som i praktiken subventionerar färjetrafiken till och från Åland. Utan försäljningen ombord på fartygen skulle Åland ha färre och dyrare kommunikationer. Då passagerarsjöfarten är en av Ålands viktigaste näringar och en nödvändig del av försörjningsberedskapen, får ändringar i regelverk också indirekt konsekvenser för sysselsättningen ombord på fartygen. Ärade talman! Jag snusar inte själv och jag rekommenderar ingen att göra det. Men för dem som ändå gör det måste lagstiftningen vara rimlig, rättssäker och inte skapa förutsättningar för grå ekonomi genom att försvåra laglig import. Därför är jag glad över att regeringen kompletterat lagförslaget och att vi nu har ett lagförslag där införselmängderna förblir oförändrade och som upprätthåller en rimlig ordning för resandeinförsel, säkrar att inte Tullen måste fokusera mer resurser på snus samt tryggar förutsättningarna för passagerarsjöfarten både i Finland och särskilt på Åland. — Tack.

Arvoisa puhemies! Me puhumme paljon puolustusteollisuuden kasvattamisesta, ja meillä on monia hyviä esimerkkejä: Patria on saanut erittäin suuret tilaukset esimerkiksi Japanista ja Isosta-Britanniasta, ja esimerkiksi Nammo laajentaa omaa tuotantokapasiteettiaan Suomessa ja rakentaa uuden tehtaan Tanskaan. Ärade talman! Jag vill fråga hur ministrarna konkret ser på att förstärka den nordiska industrikapaciteten i försvarsindustrin. Det är så klart privata aktörer på området, men skulle det vara eftersträvansvärt att försöka utveckla exempelvis en nordisk motsvarighet till Airbus på försvarsområdet, ett kluster där vi tillsammans skulle stärka industrikapaciteten och samtidigt resiliensen i vår försvarsförmåga? — Tack.

Kiitos, arvoisa puhemies! Teollisuuspoliittisessa selonteossa tuodaan esiin avainalueita, kuten logistiikka, vienti ja investoinnit, joiden tavoitteena on kilpailukyvyn vahvistaminen, kasvuyritysten lukumäärän lisääminen ja työpaikkojen turvaaminen koko maassa. Onnistuminen edellyttää sitä, että panostamme vihreään teollisuuteen, tutkimukseen ja kehittämiseen, mutta yhtä tärkeää on ihmisiin panostaminen: osaavan työvoiman ylläpito, koulutus ja työperäinen maahanmuutto. Suomella on paljon potentiaalia teollisuuspolitiikassa, mutta se realisoituu vain, jos luomme ennakoitavissa olevia sääntöjä, sujuvia lupaprosesseja ja investointeihin kannustavan yhteiskunnallisen ilmapiirin. Ärade talman! Fungerande industrikluster är en av hörnstenarna för vår framtida konkurrenskraft. När företag, forskning och offentliga aktörer samverkar i starka nätverk uppstår dynamik som driver innovation, investeringar och tillväxt. Vi ser det redan i läkemedelsklustren, som kombinerar högklassig forskning med internationell marknadstillgång, i sjöfartsklustret som utvecklar världsledande lösningar för grön logistik och i energiklustren där satsningar på batteriteknologi, grön vätgas och förnybar energi driver hela industrins omställning. Teknologiklustret kring Nokia är ett annat exempel på hur samarbete och specialisering kan skapa globalt inflytande och en plattform för nya företag och idéer. Emme saa myöskään unohtaa Suomen muita vahvoja ja kasvavia klustereita. Metsä- ja puuteollisuus, it- ja ohjelmistoala, terveys- ja hyvinvointiteknologia, avaruus- ja satelliittitekniikka sekä kuljetus- ja logistiikkaratkaisut ovat kaikki vahvoja aloja, joilla Suomella on kansainvälistä potentiaalia. Näitä klustereita kehittämällä voimme luoda lisää innovatiivisia arvoketjuja ja vahvistaa maamme kilpailukykyä. Meidän on uskallettava nähdä potentiaalia myös muilla aloilla kuin niillä, joihin meidät perinteisesti yhdistetään. Luovat alat kuuluvat maailman nopeimmin kasvaviin — ne muodostavat jo itsessään merkittävän teollisuudenalan ja tarjoavat valtavia mahdollisuuksia tulevaisuudessa. Peliyhtiö Supercell on erinomainen esimerkki siitä, miten luova yrittäjyys voi synnyttää sekä voimakasta kasvua että pitkäjänteistä kannattavuutta. Ärade talman! Finlands styrka ligger i att möjliggöra förutsättningar för framgång i flera olika branscher samtidigt. Grön energi, läkemedel, digitalisering, it-sektorn, sjöfart och avancerad tillverkning kompletterar alla varandra och skapar nya värdekedjor. När vi sprider riskerna över olika branscher blir också nationalekonomin och särskilt exporten mindre sårbar för globala svängningar. Ärade talman! Alla länder i Europa fokuserar nu på försvarssatsningar, och visst är de viktiga, men för långsiktig resiliens behövs mer än nationella lösningar. Vi behöver en nordisk gemensam industriell kapacitet för försvarsmateriel. Ingen kan producera allt själv, men tillsammans kan vi bygga en starkare och mer självförsörjande bas som stöder vår beredskap och minskar sårbarheten. Kriget i Ukraina har tydligt visat hur avgörande en egen produktionsförmåga är. De nordiska länderna, våra närmaste samarbetsparter, måste därför utveckla och samordna sin industriella kapacitet för att stå bättre rustade i ett osäkert globalt läge. Ett konkret exempel på nordiskt industriellt samarbete är företaget Nammo, som producerar ammunition och planerar att bygga en ny fabrik i Danmark. Genom att anlita ett norsk-finskt företag visar vi hur gemensam försvarsindustriell kapacitet kan utvecklas och stärkas. Vi i svenska riksdagsgruppen vill se fler sådana initiativ. Den svenska marinen, som planerar att bygga nya ytstridsfartyg av Luleå-klassen, skulle exempelvis kunna överväga att låta bygga dessa fartyg i Finland. Finland har en stark maritim industriell bas med företag som Rauma Marine Constructions, som har erfarenhet av att bygga avancerade fartyg, bland annat marinens nuvarande korvetter. Genom att utnyttja denna kapacitet kan Sverige inte bara stärka sitt eget försvar utan också främja regionalt samarbete och öka den industriella resiliensen i Norden. Det svenska företaget Saab, som också är i centrum för våra egna korvetter som byggs, har bland annat tillverkning i Tammerfors. Ärade talman! På Åland har vi också starka kluster inom bank och finans, it-lösningar, plast och medicinsk utrustning samt sjöfart. De här åländska klustren är inte bara en viktig del av Ålands ekonomi, utan är en del av Finlands ekonomi som också tryggar exportintäkter för Finland som helhet. — Tack.

Tack, ärade talman! Viime aikojen droonihavainnot ympäri Eurooppaa ja naapurimaissamme on syystäkin otettava vakavasti. Siksi Suomi vahvistaa puolustusyhteistyötään Natossa ja osallistuu nyt Tanskan ilmatilan turvaamiseen. Tämä on tärkeä asia. Vår försvarsmakt och Gränsbevakningsväsendet hjälper att trygga luftrummet i Danmark. Vi hjälper vår nordiska granne och allierade. Tanskaan lähetettävällä sotilasosastolla on erityisosaamista muun muassa droonien tunnistamisessa. Tätä erityisosaamista löytyy myös suomalaisilta yrityksiltä, ja kysyntää löytyy. Viime aikoina suomalaisyhtiö Kelluu, joka valmistaa tiedonkeruuseen erikoistuneita vetyteknologialla toimivia ilmalaivoja, joissa on esimerkiksi sensoreita ja tutkimuslaitteita, on saanut paljon näkyvyyttä. Heidän ilmalaivatehtaansa sijaitsee Joensuussa, ja tuotteita käytetään sekä puolustus- että siviilipuolella. Kysyn ministeri Häkkäseltä: miten voisimme vahvistaa suomalaisen puolustusteollisuuden toimintaedellytyksiä?